|
Åker
linbanan vid Hochstubai upp till stationen Eisgrat på 2850
m höjd. Det känns något annorlunda att börja
gå så här, mitt bland alla turister, linbanor mm.
Men jag vill känna på snö och is på ett säkert
sätt. Dessutom vill jag prova lite högre toppar som man
kan gå upp på själv, och de finns här. (större
bild) |
|
De
första ca 300 höjdmeterna går över glaciären,
men vägen är markerad med pinnar så man inte ska
riskera att hamna i några områden med glaciärsprickor. (större bild) |
|
På
drygt 3100 m passeras toppen Kleine Isidor, 3200 m. Man kan åka
linbanan till 3150 m och ta sig upp de mindre än 100 höjdmetrarna
till toppen, för att sedan hävda att man bestigit en 3000-metare.
Egentligen räknas den nog inte ens som en egen topp. Stigen
till toppen går uppför vänster sida i bild. Det
är som synes ganska brant. (större
bild) |
|
Vägen
fortsätter uppåt mot linbanestationen Schaufeljochbahn
3150 m, med Schaufelspitze till höger. (större
bild) |
|
Halvvägs
upp mot toppen. Det här är ingen turistled, så nu
är jag helt ensam. Det känns bättre. (större
bild) |
|
Den
markerade toppen på Schaufelspitze, 3332 m, med ett ganska
litet kors. (större
bild) |
|
Det
är nu man får lön för mödan, utsikten
från denna höjd är magnifik. Västerut finns
Ötztaler Alpen, med Wildspitze, 3770 m, strax till höger
om mitten i bild. (större
bild) |
|
På
närmare håll, åt nordväst sticker Stubaier
Wildspitze, 3344 m, upp som en vass pyramid. Den ser faktiskt ganska
vild ut... (större
bild) |
|
Allra
mest imponerande är nog ändå utsikten mot Zuckerhütl,
3505 m. (större
bild) |
|
Inzoomning
av Zuckerhütl. Leden upp till toppen går längs vänster
sida i bild. (större
bild) |
|
Möte
med en ensam vandrare på toppen. (större
bild) |
|
Väl
nere från Schaufelspitze passar jag på att gå
upp på Kleine Isidor också, den finns ju ändå
där. Uppgången är brant men här finns wire
så det är inga större problem att ta sig upp. (större
bild) |
|
Toppen
på Kleine Isidor, 3200 m. (större
bild) |
|
Tar
mig ner för andra sidan av Kleine Isidor. Här finns ingen
stig och nergången är ganska brant. På andra sidan
ett snöfält ligger Schußgrubenkogel. (större
bild) |
|
På
väg upp mot Schußgrubenkogel. (större
bild) |
|
Toppen
av Schußgrubenkogel, 3211 m, sedd från den i princip
lika höga sidotoppen. (större
bild) |
 |
Sidotoppen
sedd från huvudtoppen. Man går runt sidotoppen på
höger sida och längs ryggen mot huvudtoppen. Det här
är ingen topp för nybörjare, och det är viktigt
att man följer de små stenrösen som markerar den
rätta vägen. (större
bild) |
